EN DEL AV MITT LIV

Start av mina 35 år som företagare

Men vad ska jag göra?

Ja, jag hade ju byggt ett dubbelgarage med carport. Jag gjöt en till platta och byggde in carporten. Nu hade jag två stora garage. Helt utan utbildning så fick jag för mig att jag skulle starta Hagströms Lack & Rostservice. Och så blev det. Jag lagade rost och bytte ut skadade plåtdelar på bilar samt lackerade dem. Det fungerade bra men jag hade dålig skyddsutrustning så en gång fick jag kasta mig ut på marken i friska luften för att hyperventilera ett tag innan jag kunde gå in och fortsätta sprutmålningen av bilen. Jag hade typ bara en trasa för näsan. Inte så smart! Efter några år fick jag för mig att jag skulle byta bransch innan folk i närheten skulle börja klaga på färglukten. Den moderna videokameran dök nu upp. Intressant!

Sagt och gjort…

Jag byggde om lackeringsverkstaden till en videostudio. Ja, jag fick bort färglukten. Jag åkte till Borås och gick en kurs i tvproduktion. Sedan lånade jag pengar och köpte en begagnad redigeringsutrustning i U-matic format. (inte många idag som vet vad det är). Köpte sedan en sprillans ny stor axelkamera som hette Sony 1800. Annonserade om jobb och fick svar från både Dalahus och Faluhus. Gjorde produktioner till båda. Faluhus hyrde t.o.m. en helikopter där vi flög över Vansbro och Djurås där jag kunde filma deras fabriker från luften. Gjorde också reklamfilm för Coca Cola, en pulkafabrikör, Café Cabarét som nu finns med på Dalarnas museums dvd, Falun 80-talet, Sim SM på lugnet, Falu ringrace , revyer m.m. Nej fan, nu var det dags för något nytt igen. Solarier blev på modet och det öppnades ett i Falun. Snart skall det finnas två solarier i Falun, tänkte jag.

Såg en annons om en lokal…

Och vad gjorde jag då? Ringde och kollade så klart. Bra läge låg hyra. Jag visste inte säkert då vad jag skulle ha lokalen till, men var väl mest inne på solarier. Om inte kunde jag ju alltid flytta min videostudio dit så min hustru fick lite större förråd, som hon tjatade om ibland. Bara att slå till! Lokalen hade nyttjats av en firma som hette HL Display och det var oerhört skitigt och nergånget i hela lokalen. Ja, ja, det var bara att spotta i nävarna och sätta igång. Året var 1983, den varmaste sommaren på länge och jag stack inte ut näbben en enda dag. Hela sommaren var jag instängd i denna lokal och byggde om, snickrade valv, reception, 6 st solbås, 2 st duschrum, kontor, kök, massagerum för våra två automatiska massagebänkar. Vi blev nu kända för att vara Faluns fräschaste solarium. Så klart, jag var ju kvar varje kväll och torkade golven i hela lokalen, kom hem kanske i tiotiden på kvällen. Freestylespelare fanns i varje bås och band fick kunderna låna gratis även shampo i duschen samt 2 st hårblås fanns att använda. Även gratis kall dryck fanns att tillgå. Kan skriva mycket mer om detta, bl.a. om kunder kända från tv och okända men jag måste sluta nu annars tar det aldrig slut. Jag hyrde nu en till lokal i grannhuset till solariet dit jag flyttade min videostudio. Men tiden räckte inte till för båda verksamheterna. Hela videoutrustningen såldes till en snubbe i Piteå. Jag och min hustru Elisabeth körde non stop till Piteå 80 mil i hennes Toyota Celica med grejorna. Stänkskydden skrapade i vägbanan hela vägen dit men vi kom fram. Vi övernattade där och åkte hem dan efter. Solariet gick bra och vi hade som mest 90 solkunder på en dag. Men tidningarna började varna för de “farliga strålarna” så det gick neråt och jag sålde verksamheten år 1990.

Vi flyttar till ett paradis

År 1985, under tiden jag hade solariet, flyttade vi till en fastighet strax utanför Bergsgården. Där fanns sex fastigheter som låg väl utspridda så vi hade inga synliga grannar. Postadressen ändrades där till Varbo istället för Bergsgården. Ett underbart ställe utan nära grannar men ändå bara 5 minuter till stan med bil på en bred asfalterad väg som man kan promenera på i 20 minuter vissa tider på dan utan att möta varken bil eller människa. En sjö på norra sidan och en skogstjärn på södra sidan. Ja, det är ett paradis!

Men det måste byggas om lite här också…

Jag började med att göra ett uterum i gammal stil. Köpte en hel hög gamla spröjsade fönster från en brukskåk i Grycksbo för 150 kr. Efter något år så byggde jag också ut det lilla timmerhuset på gården. Där skulle bli lackeringsverkstad.
Mitt mångsidiga arbetsliv av Leif U Hagström
Innan carporten byggts in fick det bli plastväggar
Nya uterummet
Verkstadsdelen är på G
Nu hade vi skogen inpå oss
Nysnickrad paviljong
Bryggan vid tjärnen Marken ägs av våra närmaste grannar
Sony 1800 enrörskamera
Min videostudio
Visitkortet
Loggan
Hårvård
Interiörer Haga Sol

Start av mina 35 år som företagare

Men vad ska jag göra?

Ja, jag hade ju byggt ett dubbelgarage med carport. Jag gjöt en till platta och byggde in carporten. Nu hade jag två stora garage. Helt utan utbildning så fick jag för mig att jag skulle starta Hagströms Lack & Rostservice. Och så blev det. Jag lagade rost och bytte ut skadade plåtdelar på bilar samt lackerade dem. Det fungerade bra men jag hade dålig skyddsutrustning så en gång fick jag kasta mig ut på marken i friska luften för att hyperventilera ett tag innan jag kunde gå in och fortsätta sprutmålningen av bilen. Jag hade typ bara en trasa för näsan. Inte så smart! Efter några år fick jag för mig att jag skulle byta bransch innan folk i närheten skulle börja klaga på färglukten. Den moderna videokameran dök nu upp. Intressant!

Sagt och gjort…

Jag byggde om lackeringsverkstaden till en videostudio. Ja, jag fick bort färglukten. Jag åkte till Borås och gick en kurs i tvproduktion. Sedan lånade jag pengar och köpte en begagnad redigeringsutrustning i U-matic format. (inte många idag som vet vad det är). Köpte sedan en sprillans ny stor axelkamera som hette Sony 1800. Annonserade om jobb och fick svar från både Dalahus och Faluhus. Gjorde produktioner till båda. Faluhus hyrde t.o.m. en helikopter där vi flög över Vansbro och Djurås där jag kunde filma deras fabriker från luften. Gjorde också reklamfilm för Coca Cola, en pulkafabrikör, Café Cabarét som nu finns med på Dalarnas museums dvd, Falun 80-talet, Sim SM på lugnet, Falu ringrace , revyer m.m. Nej fan, nu var det dags för något nytt igen. Solarier blev på modet och det öppnades ett i Falun. Snart skall det finnas två solarier i Falun, tänkte jag.

Såg en annons om en lokal…

Och vad gjorde jag då? Ringde och kollade så klart. Bra läge låg hyra. Jag visste inte säkert då vad jag skulle ha lokalen till, men var väl mest inne på solarier. Om inte kunde jag ju alltid flytta min videostudio dit så min hustru fick lite större förråd, som hon tjatade om ibland. Bara att slå till! Lokalen hade nyttjats av en firma som hette HL Display och det var oerhört skitigt och nergånget i hela lokalen. Ja, ja, det var bara att spotta i nävarna och sätta igång. Året var 1983, den varmaste sommaren på länge och jag stack inte ut näbben en enda dag. Hela sommaren var jag instängd i denna lokal och byggde om, snickrade valv, reception, 6 st solbås, 2 st duschrum, kontor, kök, massagerum för våra två automatiska massagebänkar. Vi blev nu kända för att vara Faluns fräschaste solarium. Så klart, jag var ju kvar varje kväll och torkade golven i hela lokalen, kom hem kanske i tiotiden på kvällen. Freestylespelare fanns i varje bås och band fick kunderna låna gratis även shampo i duschen samt 2 st hårblås fanns att använda. Även gratis kall dryck fanns att tillgå. Kan skriva mycket mer om detta, bl.a. om kunder kända från tv och okända men jag måste sluta nu annars tar det aldrig slut. Jag hyrde nu en till lokal i grannhuset till solariet dit jag flyttade min videostudio. Men tiden räckte inte till för båda verksamheterna. Hela videoutrustningen såldes till en snubbe i Piteå. Jag och min hustru Elisabeth körde non stop till Piteå 80 mil i hennes Toyota Celica med grejorna. Stänkskydden skrapade i vägbanan hela vägen dit men vi kom fram. Vi övernattade där och åkte hem dan efter. Solariet gick bra och vi hade som mest 90 solkunder på en dag. Men tidningarna började varna för de “farliga strålarna” så det gick neråt och jag sålde verksamheten år 1990.

Vi flyttar till ett paradis

År 1985, under tiden jag hade solariet, flyttade vi till en fastighet strax utanför Bergsgården. Där fanns sex fastigheter som låg väl utspridda så vi hade inga synliga grannar. Postadressen ändrades där till Varbo istället för Bergsgården. Ett underbart ställe utan nära grannar men ändå bara 5 minuter till stan med bil på en bred asfalterad väg som man kan promenera på i 20 minuter vissa tider på dan utan att möta varken bil eller människa. En sjö på norra sidan och en skogstjärn på södra sidan. Ja, det är ett paradis!

Men det måste byggas om lite här också…

Jag började med att göra ett uterum i gammal stil. Köpte en hel hög gamla spröjsade fönster från en brukskåk i Grycksbo för 150 kr. Efter något år så byggde jag också ut det lilla timmerhuset på gården. Där skulle bli lackeringsverkstad.
Interiör från Haga Sol