Dalademokraten 15 april 1976
DD intervjuar kverulanten
Omskolning vid
27 års ålder
Bättre sent än aldrig
Läste först in sjuan åttan och nian på ett år. Sedan
blev det vårdgymnasiet under två år.
På somrarna jobbade jag som vaktmästare på
lasarettet. Där fick jag köra truck med tvätt och
matvagnar i kulverten. Jobbet bestod också av att
hämta lik på avdelningarna och köra dem till
kylrummet för att sedan själv flytta över liket till
en bårvagn. Inte lätt alla gånger när den avlidna var
stor och tung och jag var ju inte någon stor karl
precis men med lite finess så gick det ändå bra.
Efter två års studier och praktik så var jag
nu utbildad undersköterska
Som det jobbade jag 3 år på hjärtavdelning 27 och
två år på infektionsavdelning 51. Där emellan var jag
också runt på flera andra avdelningar som medicin
och psykavdelningar. Sökte tre gånger in till
sjuksköterskeskolan och kom in alla gånger men
nobbade de två första däför att jag inte skulle få
betalt under utbildningen vilket de som kom från
psyksvängen fick. Den oförståeliga orättvisan kunde
jag inte anamma. Vi skulle ju alla jobba åt samma
landsting när vi var klara. Tredje gången tänkte jag
börja men då kom min hustru in samtidigt. Det får
räcka med en sjuksköterska i familjen tänkte jag
och sa istället upp mig. Vilket jag ångrat ibland.
Tänkte ett tag på att fortsätta till läkare men
tyckte att jag var för gammal. Dumt tänkt. Hade en
kompis i min ålder som jobbat på sågverk som
gjorde slag i saken och blev läkare. Nu fick jag
istället ta mig fram på en mycket krokigare väg som
dessutom var full av uppförsbackar. Men det har
gett mig en bred erfarenhet och gjort mig till en
god människokännare.
Kverulanten
Ja, det är jag det. Jag säger till när jag tycker
något är fel. Skrev en lång insändare i
lasarettstidningen Mixturen där jag dryftade de
problem som jag tyckte mig ha upplevt och sett. Det
blev förstasidesrubriker i både Falukuriren och
Dalademokraten. Även en veckotidning skrev om
detta. Jag kanske inte blev så populär bland läkarna
på avdelningen där jag jobbade eftersom de också
fick lite kritik i min insändare angående deras
bemötande av patienterna men det var inte
populäritet jag var ute efter utan förändringar. Det
var en annan hierarki inom sjukvården på den tiden.
Gudskelov har det förändrats till det bättre, för till
syvende och sist är vi ju alla ändå bara en
människa.kor.